Från fönstret på övervåningen
Vy från övervåningen där jag sitter och jobbar på Nikes dagis
Peter kommer snart hem. Då hör man bussen svänga in på gården, knastret i gruset, bildörren som smäller igen. Han brukar komma in först. Ruska av sig jobbet liksom, för att sedan gå mot dagiset med långa, gungande steg.
Mitt kaffe är kallt men jag småsmuttar ändå, ur ett av de stora glasen. Jag har nästan hunnit det jag ska och det är viktigt för när helgen väl slår till, finns ingen tid över till annat och det man inte hunnit, borde ha hunnit ligger över en som en molande oro i magen.
Städa skrivbordet måste jag hinna också. Skynda, skynda. Snart är helgen här!
/Mamma Pia
Näe!
Jag måste börja blogga om min lilla älskling igen! Dags för ett inlägg alltså:)
Nike har haft strul med magen på sistone. -Jak-aaa-onk-i-mage-ijen! som hon själv uttrycker det:)
Det hela började nog nere i bubbelbadet en helg när hon råkade bajsa i själva badet. Peter tänkte väl sig inte för och skrek till, typ: -Nej, inte bajsa i badkaret..!
Hon blev jätteledsen och sedan dess, i kombination med att hon har blivit hårdare i magen, är det INTE kul att bajsa. Hoppas att det ordnar upp sig med bajseriet vad det lider för hon mår ju inte bra av att hålla sig. Kan inte låta bli att tänka på mig själv i den åldern, haha, för jag hade liknande problem, faktiskt. Det har jag fått höra både från mor och far i tid och otid sedan dess.
Annars rullar det på. jag har äntligen fått igenom mina tapetserardrömmar och fått omgjort i både Nikes och nu i Felicias rum. det blir så fint och jag är så glad för mina flickors skull! De har båda snart ett mysigt och fräscht rum där de kan dra sig undan och få känna att de kan vara i fred en stund.
Övriga saker som har hänt:
Pappa har nyss haft lunginflammation och legat på sjukhus i Gävle
Peter har blivit platschef
Jag börjar få snurr på firman
Felicia går en work shop i piano
Nike börjar prata bättre och bättre
Puss från Mamma Pia
Tröttmössa
I morse var min lilla Nike en riktig liten tröttmössa! Jag tror att jag var in hela fyra gånger och klappade på henne men hon sov bara vidare. Hon har börjat sova i sin stora säng nu som jag köpt på second hand och målat om till henne. När hon väl vaknade och slog upp sina blå så var hon på ett strålande humör och jag fick omedelbart ett stort och brett leende!
Tore kom förbi med lite papper inför operationen som han ville ha hjälp att fylla i. Han hade med sej en stor chokladask, och jag som hade tänkt ta tag i mina graviditetskilon, samt en stor papperslåda från Hanssons. När jag gluttade in i lådan såg jag fyra stora semlor med massor av grädde på. De kommer att sitta fint efter kvällsmaten. Det ska bli kul att se vad Nike tycker om semlor eftersom det är semelpremiär för henne.
Lite saker som händer i dag:
Felicia har jympa i skolan
och i kväll ska hon åka slalom i Hoforsbacken
Jag ska laga köttfärssås till kvällsmat
Nike ska äta semla för första gången
Hälsningar Mamman
Nike gillar att...
Dra Jossan i öronen
Äta kakor
Busa med Felicia
Hälla ut Jossans mat i vattenskålen
Plocka ut kastrullerna ur köksskåpet
Titta på Mora Träsk
Borsta tänderna och samtidigt leka med vattnet ur vattenkranen
Lilla Nike börjar bli stor:)
Lilla Nike har hunnit bli 1 1/2 år och nu börjar det hända saker! Vi har nyligen upptäckt att hon kan bli riktigt sur och grinig. Lite orolig blir man ju när man tänker på mej och Peter, ha ha. vi är lika tjurskalliga båda två och om hon ärver det så har vi nog problem:)
Skämt åtsido. Hon är en riktig liten gogumma! Tiden när jag var som mest orolig över henne är förbi även om man fortfarande tänker på alla hemskheter som kan hända så vaknar jag inte och lyssnar om hon andas varje kvart. Nätterna har varit kaotiska dock. Mycket vaket och gråtande med två utslitna urtrötta föräldrar som resultat. Känns som det skulle kunna bli lite mer sova nu för den senaste veckan har hon bara vaknat och somnat om utan att ha velat ha välling. Jag kommer i håg att min mamma sa att jag inte heller ville sova när jag var så där liten så det kanske går i familjen.
Ensam med Nike
I vilket fall så har vi jättemysigt och försöker hitta på lite skoj så som att gå och bada, hälsa på morfar och ut och gå. Hon har haft lite svårt att sova ett par kvällar nu. Det verkar som om hon är övertrött för det krånglas och hoppas och slås kullerbyttor fast ögonen nästan håller på att falla i hop. Tillslut somnar hon i alla fall och sover hela natten igenom.
Jag tänker mycket på att hon fyller ett år nästa månad och hur saker och ting var för ett år sedan. Jag är så glad och tacksam för att hon finns här hos oss och ettårsdagen ska vi fira med ett riktigt mysigt kalas. Det ska finnas presenter, glada nära och kära, tårta med sprakande ljus och vimplar och ballonger i glada färger! Jag håller på att virka ett mormorsrutigt överkast om ska bli en present och så ska jag göra ett fotoalbum med kort från året som har gått. Morbror frågade vad hon ville ha i födelsedagspresent och jag svarade spontant klädnypor! Hon älskar att plocka med hinken och alla klädnypor i den vid klädsnurran på gräsmattan. I den här åldern så kan en ask eller en plastsked vara minst lika kul som en dyr leksak så varför inte köpa en förpackning färggranna klädnypor och slå in dem i ett vackert papper? Det kommer säkerligen att uppskattas!:)
Natti natti gott folk/Mamman
Hupp Holland hupp!
Nike sover i Peters famn i soffan framfor tv:n och Felicia sitter bredvid och ritar. I dag har vi shoppat som sma tokar och en orange rumpetje (en body) ar inhandlad till Nike och morfar har fatt en orange tshirt med holland tryckt pa sa nu kan vi aka hem! Lite orolig ar man ju for resan hem eftersom vi korde sa otroligt fel pa resan hit sa jag skams over att beratta det till och med.
Har filmat och filmat och filmat sa allt ar forevigat med den nya videokameran. Det ska bli kul att redigera det nar vi kommer hem. Kanske kan jag lagga ut nagot har ocksa.
Puss och kram fran Holland!
Det var ett tag sen...
...men nu blir det äntligen av. Ett blogginlägg i sena timman är på väg genom cyberrymden, ha ha!
Allt är väl så bra som det kan vara. Jag syftar på alla jobbiga efterdyningar av mammas bortgång. Familjetjafset t ex. Det gnager i mej varje dag och har fått mej att inse vikten av att omge sej av vänner och familj samt vårda alla relationer som får en att må bra. Jag hoppas evinnerligen att jag och Nike får en bra och framför allt sund relation. Tyvärr så tror jag att kärleken till sina barn ibland förblindar föräldrar så att saker och ting inte alltid blir till barnets bästa. Vilka djupa tankar jag sitter och har i denna sena timme! Fantastiskt.
Nike mår bra! Växer och frodas gör hon. Vi har precis avslutat en penicillinkur mot de fula och kliiga eksemen som hon haft på bla höger arm och höger kind. De är mycket bättre nu och faktiskt nästan borta! Inga fler tänder har hon fått men håret börjar ta fart och hon har fått en liten frisyr som jag kammar med mina fingertoppar. Hon tycker om att bli kliad på huvudet. För mycket tillbringad tid med Jossan kanske, ha ha! Kläderna växer hon ur. Plagg efter plagg viks i hop och läggs undan. Än så länge spar vi väl dem även om jag med säkerhet vet att det inte blir fler barn för oss. När man frågar henne om hon är en stooor tjej så drar hon upp axlarna och grimascherar och dansa kan hon också även om det än så länge rör sej om att vagga med huvudet från sida till sida. Hon är såå söööt! Det kan bara inte finnas någon sötare unge på detta jordklot, så känns det i alla fall när jag tittar på henne.
På tisdag åker vi äntligen till Holland! Det ska bli kul att visa upp Nike för släkten och vice versa. I morgon packar vi och sen så börjar bilfärden på tisdag förmiddag. Göteborg-Kiel blir det. Mysigt!
Nu kom Jossan upptassandes för trappan och kurade ihop sej för natten bland kuddarna i den röda soffan. Jag tror att jag gör det samma fast i sängen då förstås;)
Puss på er!/Pia
Roliga saker
Göra pruttljud med munnen
Leka med sina fötter
Skoja med Felicia
Gå i gåstolen
Busa med pappa
Sjunga krokodilsången
Tutta
Titta på barnprogram
Äta majskrokar
Mysa med mamma
Jollra
Pilla på tvättlappar
Äta gröt med katrinplommon
Suga på fransarna på
farmors sjal
Sova i bilen
Gå på babysim
Dra Jossan i pälsen
Kasta saker i golvet när hon
sitter i sin matstol
&
Lyssna på musik
Nike har fått sin första tand!
I dag var farmor på besök och till allas glada förvåning upptäckte hon att Nike fått sin första tand! Det kändes till och med som om en till var på väg.
Kyrkis & korvgrillning
Bilder från gårdagen då det var det sång och lek på kyrkans barntimmar och sen bar det i väg ut i skogen, närmare bestämt Kolgården, för korvgrillning med moster Anna och kusin Tomas, farmor, Dolly, Jossan och så mamma och pappa förstås.
Alla Hjärtans Dag i Stockholm
Vi tog en natt på hotel i huvudstaden för att fira allahjärtansdag i år. På eftermiddagen i går anlände vi till hotel Rica vid Hötorget i Stockholm och checkade in med liten packning, barnvagn och bebis. Jossan hade min moster Anna förbarmat sej över, puss Anna! Det blev en anspråkslös men jättemysig middag på Limmerick, en irländsk pub som ligger på en tvärgata till Sveavägen. Det var första gången jag varit på krogen med en bebis! Vår lilla Nike är lättsam att ha med sej för det mesta. Hon satt nöjd och såg ut att njuta av atmosfären och kroglivet i sin vagn medan pappan och jag mumsade på irländsk korv, drack coca cola och öl och småpratade i ljusskenet av en liten oljelampa.
Det var kallt i Stockholm men hotelrummet var varmt. Vi slötittade på en dålig film i sängen och somnade tillsist alla tre. Natten blev dock orolig... Det var nämligen ingen dubbelsäng på rummet utan två ihopsatta enkelsängar vilket gjorde det hela lite komplicerat. Nike ville inte sova i vagnen så vi fick möblera om helt och skjuta sängarna mot en vägg och sedan lägga henne innerst för att undvika att hon skulle ramla genom glipan mellan dem. Det blev trångt, grinigt och till råga på allt så snarkade både jag och pappan i omgångar. Nå väl, vi kom upp till en helt underbar frukost med juice, bröd i alla former, yoghurt, ostar, korvar, frukt, sill, äggröra, bacon, pannkakor...etc, etc. Jättefräscht och gott med trevlig hotelpersonal! Stockholmsturen avslutades med en liten minishoppingrunda i centrum där bl a ett par söta stickade tossor införskaffades till Nikeflickan.
Nu sover lilltjejen som nog också var trött efter den struliga natten på hotellet och mamma och pappa ska snart göra det samma!
Puss och kram/Mamman
Babysim
Jag kan inte bada med Nike på babysimmet med min gipsade underarm men jag kan följa med ändå och fota lite. Lite och lite förresten! Brände av en del foton under babysimspasset för de var så söta alla bebisar där de sprattlade i trygga händer i den lilla bassängen i simhallen. Lotta och Nicke med sin lilla Ebba var också där och efteråt tog vi en fika och babblade lite.
Puss, puss/Mamman
Översvämmat hus
Söndag i Klippiga Bergen och huset har bildligt talat översvämmats av besök av familj och vänner. Tur att vi hade ICAs kanelbullar i frysen och ett extra paket kaffe i skafferiet! Jag älskar när vi får besök och tycker bara att det är mysigt med mycket folk omkring mej. Storasyster hade också en kompis här som sovit över så till frukost var vi fyra runt frukostbordet. -Vi vill ha plättar till frukost, sa storasyster varpå sambon svarade ok och började blanda smet. Eftersom vi inte har någon plättlagg så fick det bli amerikanska pannkakor i stället. Det blev så klart succé och tjejerna åt så de nästan sprack!
Nikeflickan sov otroliga femton timmar i sträck i natt som var och ändå så fick sambon väcka henne i morse. Nu sover hon sen ett par timmar för natten igen. Dagen för hennes del har innehållit bus med storasyster och kompisen, promenad med pappa och Jossan, suttit i knä hos morfar och druckit juice som han kom med, en tur i den nya gåstolen som vi köpte i går i Gävle och sångstund med mamma i hennes famn. Det är väl klart att man blir trött av en sån hektisk dag:)
Jossan fick följa med lillasyster Dolly hem i dag och ska sova över hos henne tills i morgon. Det kommer att bli jättetomt i natt eftersom hon alltid ligger intill mej i sängen och sover men i morgon är hon ju hemma hos oss igen.
Godnatt/Mamman
Distal radius fraktur
Oj då! Jag råkade visst ramla när jag var ute och promenerade med hund och barnvagn i går. Distal radius fraktur sa doktorn och gipsade min underarm upp till armbågen. Där satt jag på sängen i det kala sjukhusrummet med darrande underläpp och såg semesterveckan vid stranden i Hurghada räcka mej sitt långfinger och hånflinande dra sin kos. Jag hade alltså brutit min högra handled när jag med utsträckt arm försökte ta emot mej i fallet häromdagen. Svärmor, jag och Nike åkte i tysthet hem från sjukhusakuten i staden mot Klippiga Bergen.
I morse med tuppen avbeställde sambon resan och mot kvällssidan meddelade han Felicia den tråkiga nyheten. Hon föll i storgråt. -Jag har aldrig sett en unge gråta så mycket! sa min sambo när han kom hem. Hon hade sett fram emot den här resan så mycket! Tufflan... Någon tyckte att jag skulle åka ändå men jag känner att resan för mej helt förlorade sitt syfte i och med att jag inte kan bada längre. Det är liksom det som är hela grejen ju att ligga och skvalpa i vågorna, ta Nike på armen och busa i vattnet, snorkla och leka med Felicia i det klara, varma vattnet. Däremot insisterade jag på att de andra skulle åka ändå och att jag och lillan skulle stanna hemma men det ville dom inte. På något konsigt vis så känner jag mej lättad trots allt. Kan inte förklara det men som svärmor sa: -Kanske är det meningen att vi inte ska åka just nu. Man vet aldrig. Resan ska dock bli av inom snar framtid och läggs bara på is ett tag.
Nu till Nike (det är ju trots allt hennes blogg även om det ganska ofta handlar om mej, haha!)som mår hur bra som helst. I skrivandets stund ligger hon uppe i vår dubbelsäng och sover medan pappan, som hastigt och lustigt fick gå hem som pappaledig pg a min olycka, ligger i soffan framför tv:n och snarkar. Har kännt mej lite rastlös på sistone och har tolkat det som om även Nike kännt lite så så jag anmälde oss till en kurs i babysim på ortens badhus. Eftersom jag ju inte kan nu med gipsad arm tar sambon över och i morgon kvart i tolv drar kursen i gång. Hoppas det går bra!
I dag provade Nikeflickan välling för första gången vilket blev en flopp eftersom hon inte suger på nappflaskan utan ägnar sej åt att tugga på den i stället. Men vi tar det lugnt. Vi behöver inte ha bråttom att vänja henne av med amningen. Ärligt talat så känner jag mej sentimental inför att det ska upphöra inom kort för jag tycker att det är så himla mysigt att ha henne vid bröstet. Jag hoppas kunna fortsätta ett tag till med det ,kanske morgon och kväll, även om hon börjar äta på riktigt. Vi får se vad som händer. Barnmorskorna på BVC har ju sagt att det är hur lugnt som helst och att amningen fortfarande är tillräcklig för henne eftersom hon ökar i vikt och växer som hon ska.
Nike har i varje fall strålat som solen själv i dag och hennes leende på den där lilla söta munnen och det där urgulliga, bubblande skrattet smälter mej som en ask smör solen. Jädrar, vad söt hon är min dotter! När hon är glad är jag glad, med eller utan gips, så enkelt är det!
Puss och Kram/Mamman
Mammig bebis & improviserad klädprovning
Gå ut med Jossan
Stänga av ladomaten i källaren
Laga maten till kvällen
Diska
Äta lunch
Borsta tänderna
Sminka mej
och kissa
men...
Efter duschen fick jag för mej att prova kläder och strutta runt i lite högklackat och vicka på rumpan så där som jag gjorde förr i tiden i bland framför spegeln. Jag ville väl känna mej lite som mitt gamla jag och jag måste säga att jag börjar mer och mer känna att jag kommer tillbaks även om kläderna sitter aningen för tight fortfarande. Högklackat har jag inte kunnat ha jag sedan jag blev gravid pg a svullna och ömma fötter. Nå väl, jag drogs väl med lite för mycket i mitt mannekängande och råkade klappra in på parketten i sovrummet, där Nike låg och sov, för att se lite bättre i stora spegeln. Då vaknade hon förstås! Oj, tänkte jag där jag stod i trosor och amningsbh i mina höga ljusbruna stövlar med värsta klackarna, hur ska jag nu hinna allt med en skrikande bebis på armen också?
Där och då byttes en ganska lugn och harmonisk förmiddag ut till en förtvivlad kamp mot klockan ackompanjerat av högt och gällt babyskrik och jag tvingades prioritera bort mej själv igen! Osminkad och med blött hår hängandes i testar for jag och min ledsna bebis till sist i väg för att hämta Johanna, kraftigt försenade! Vidare var jag okissad, hungrig och hade inte hunnit borsta tänderna. Vi kom tjugo minuter för sent med andan i halsen och jag kände en begynnande huvudvärk i pannan när vi sladdade in med barnvagnen på cafeterian och mötet. Usch vad skämmigt och stressigt allt blev! Det är bara att konstatera att det helt enkelt inte finns plats för improvisationer längre i mitt liv. Länge leve i alla fall de gamla minnena av timmar framför spegeln när man provade kläder, frisyrer och smink i allehanda poser och miner och med hög musik på eller rökte gula blend och snackade i telefon med en vännina i timmar och drack massor av svart kaffe eller After worken och "bara en öl" som blev åtta och efterfest till sju på morgonen! Det var på den tiden man var ursnygg, oövervinnerlig och fri som fågeln i det blå!
Puss och Kram/Mamman
Besök hos tant doktorn
I dag var det besök hos tant doktorn för lilla Nike. Vaccination igen. Min lilla pärla fick så mycket beröm. De tyckte att hon var så fin, rund och lugn och att det var fantastiskt bra att jag fortfarande ammade. Nike började förstås gråta av sticket i benen efter sprutorna, en i varje lår. Jag tröstade och kramade och efter bara en liten stund så gick det över. Hon har heller inte visat något tecken av medtagenhet under kvällen med feber och värk som tur är. Nu sover den lilla i sin säng efter lite bök och stök men jag får nog säga att det ändå gick relativt lätt i kväll med nattningen.
Nu har vi efter många om och men bestämt oss för att åka till Egypten. Antagligen beställer vi biljetterna i morgon kväll. Vi har hittat ett bra hotel vid en strand i Hurghada med massor av aktiviteter för barn och med frukost och middag inkluderat. Det verkar toppen! Hoppas barnen slipper bli magsjuka bara, peppar, peppar! Det är det jag är mest orolig över men jag ringde en kompis som jag vet varit i Egypten flera gånger och hon lugnade mej. Hon sa att det är smidigt att resa med spädbarn och som dessutom ammar fortfarande. Det blir nog perfekt med en semester nu så vi kan hämta nya krafter efter allt tråkigt som hänt den sista tiden. Solen, here we come!
Puss & Kram/Mamman
Pass och semla
I eftermiddag så åkte jag och Nike in till stan polisstation för att fixa pass. Jag tog en kölapp och förberedde mej för att få sitta en stund och vänta men mitt nummer kom upp ganska så snabbt på skärmen på väggen. Inne på passtationen dök Åsa upp eftersom hon ju jobbar i polishuset och hjälpte till med att hålla Nike. Det hela tog kanske femton minuter och var hur smidigt som helst. Nu är det bara att vänta på ett sms som talar om när passen är klara så vi kan åka in och hämta dem. Strålande tider!
Efteråt så gick jag och Åsa och beställde en Sushi som vi tog hem till henne för att smaska i oss...okej då jag erkänner att vi halkade in på bageriet mitt emot stationen också och köpte oss en var sin semla till efterrätt:) Den första i år faktiskt. Sushin smakade finfint och semlan som var gräddig, stor och fluffig ånjöts tilllsammans med en stor kopp kaffe med mjölk i. Medans låg Nike på en filt på golvet och trivdes. Efter att ha ammat henne och bytt blöja i syrrans soffa så bar det i väg hem igen. Jag måste nämna att vår bebis är väldigt lätt att ha med sej. Hon gör inte mycket väsen av sej om hon bara får mat då och då och har torr blöja. Iofs så skrek hon rakt ut när Åsas chef kom fram till henne och skulle gulla med henne i dag (vilket var lite pinsamt, haha) men jag tror faktiskt att hon fick ett magknip precis då eftersom hon nyss ammat henne då också.
I kväll går jakten på en resa till solen vidare. Sambon och svärmor börjar tveka tydligen och är allmänt skeptiska om att flyga till Egypten. De pratar om att det regnar där nu, kan det vara så? Vad vet jag...
Puss och Kram/Mamman
God fortsättning!
Snön praktiskt taget vräker ned utanför fönstret. Jossan ligger på kuddarna framför kaminen, Nike sover i vagnen med täcket halvt över ansiktet, Felicia är i backen med farmor, sambon sliter med snöskottningen ute på gården och jag, jag dricker kaffe och bloggar.
Vi väntar på en eldkorg som jag köpt till sambon i julklapp som tyvärr inte kunde levereras före julafton. Mannen som säljer dem kommer hit till Klippiga Bergen och lämnar den, snacka om service! Sambon har pratat så länge om att han velat ha en eldkorg på tomten så jag tänkte att det skulle bli en bra överraskning. Som jag berättat i tidigare inlägg så lider han ju av lite light pyromani:) Läs om det här.
Jag själv lider av lite light lappsjuka. Har bara varit inom hemmets fyra väggar i stort sett sedan julafton med undantag för några snöiga promenader. På sätt och vis är det skönt efter alla stressiga dagar som passerat under hösten. Julaftonen var magisk. Vi gick upp ganska sent eftersom Nike hållit låda sent in på natten, åt gröt och skinkmacka och slappade i soffan framför tv:n. Eftersom jag och Peter gjort allting klart dagarna före så kunde vi lulla runt och göra i stort sett ingenting tills gästerna skulle dyka upp. När mörkret föll tände sambon sina marschaller (så klart;)) och pappa och Felicia tittade på Kalle anka medan vi andra fixade och donade i köket. I år hade vi gående bord och det var kanon! Vi slapp allt det där virrvarret av utstrckta armar och
-Ursäkta, kan du skicka skinkan? När det var dags för Ris a la Maltan så dök tomten plötsligt upp på gatan utanför! Var det hit han var på väg undrade Felicia?
Det blev en hel hög med klappar och tomten fick en rejäl utskällning av Jossan. Kvällen fortsatte med kaffe,
julgodis, skratt och prat. Som sagt, magisk.
Till mamma: Du har varit i mina tankar extra mycket nu under julen. Det är så mycket som du gjorde så bra som saknas oss nu när du inte finns mer. Det årliga julkortet som inte damp ned i postlådan i år, din gravade lax, goda råd och tips om julmaten men framför allt dej och ditt skratt och din värme.
Puss och kram/Mamman
