Lilla Nike

Snön praktiskt taget vräker ned utanför fönstret. Jossan ligger på kuddarna framför kaminen, Nike sover i vagnen med täcket halvt över ansiktet, Felicia är i backen med farmor, sambon sliter med snöskottningen ute på gården och jag, jag dricker kaffe och bloggar.

Vi väntar på en eldkorg som jag köpt till sambon i julklapp som tyvärr inte kunde levereras före julafton. Mannen som säljer dem kommer hit till Klippiga Bergen och lämnar den, snacka om service! Sambon har pratat så länge om att han velat ha en eldkorg på tomten så jag tänkte att det skulle bli en bra överraskning. Som jag berättat i tidigare inlägg så lider han ju av lite light pyromani:) Läs om det här.

Jag själv lider av lite light lappsjuka. Har bara varit inom hemmets fyra väggar i stort sett sedan julafton med undantag för några snöiga promenader. På sätt och vis är det skönt efter alla stressiga dagar som passerat under hösten. Julaftonen var magisk. Vi gick upp ganska sent eftersom Nike hållit låda sent in på natten, åt gröt och skinkmacka och slappade i soffan framför tv:n. Eftersom jag och Peter gjort allting klart dagarna före så kunde vi lulla runt och göra i stort sett ingenting tills gästerna skulle dyka upp. När mörkret föll tände sambon sina  marschaller (så klart;)) och pappa och Felicia tittade på Kalle anka medan vi andra fixade och donade i köket. I år hade vi gående bord och det var kanon! Vi slapp allt det där virrvarret av utstrckta armar och
-Ursäkta, kan du skicka skinkan? När det var dags för Ris a la Maltan så dök tomten plötsligt upp på gatan utanför! Var det hit han var på väg undrade Felicia?

Det blev en hel hög med klappar och tomten fick en rejäl utskällning av Jossan. Kvällen fortsatte med kaffe,
julgodis, skratt och prat. Som sagt, magisk.

Till mamma: Du har varit i mina tankar extra mycket nu under julen. Det är så mycket som du gjorde så bra som saknas oss nu när du inte finns mer. Det årliga julkortet som inte damp ned i postlådan i år, din gravade lax, goda råd och tips om julmaten men framför allt dej och ditt skratt och din värme.

Puss och kram/Mamman

Några bilder från de senaste månaderna!

Puss & kram/Mamman

Så har du blivit döpt i Hofor Kyrka till Nike Margareta Theresia av prästen Kent. Din gudmor/fadder i livet blir Åsa, min syster. Du skrek lite när prästen hade vatten på ditt huvud men det hör väl bara till:)



Jag är jättenöjd med dopet! Vi hade bara bjudit de allra närmaste efter som varken jag eller sambon hade orkat med något mer stå hej i år. Tänk att föda barn, förlora sin älskade mamma, fylla fyrtio och döpa lillan inom loppet av ett år! Stora saker vi snackar om. Till råga på allt tänkte jag och Peter förlova oss på julaftonen men vi har insett att det inte kommer att ske på grund av tidsbrist. Annars är det väl inget jobbigt med att byta ringar vilket vi tänkt göra väldigt diskret och lugnt i så fall. Kanske till nyårsafton.

Tillbaks till dopet. Som sagt, jag är jättenöjd med allt. Jag hann till och med klart med dopklänningen i går kväll och Nike var ursöt i den. Jag fick fina komplimanger för den och det gjorde mej glad. Vi i *tomtefamiljen hade gemensamt bestämt sångerna till dopet vilka blev:

Det gåtfulla folket
Sparvöga och
Barn och stjärnor

Nu är det så att vi hade lite otur och fick en pianist tillika sångerska som lät riktigt, riktigt illa när hon spelade och sjöng men jag antar att det blir ett glatt minne det också med tiden, haha. Felicia (sambons dotter), som också döptes i dag, ville också sjunga en sång och hon sjöng; Hur kan ett litet ljus skina så klart och det lät betydligt bättre. Det var verkligen jättefint och i mik och allt! Själva dopcermonin gick bra. Felicias min var obeskrivlig när prästen öste vatten över hennes hjässa. Hon såg nästan lite förnärmad ut:) Nike började gråta i samband med det men slutade kort därefter. Min syster Åsa och Felicias fadder fick sedan tända dopljusen och i och med att det var avklarat var det hela över.

Nu hade vi en plan! Sambon skulle skynda sej hem i förväg och och sätta glöggen på värmning samt tända marschallerna som han kantat infarten till vårt hus med. Han gillar såna grejer så  som ljus, marschaller och eldar. Det började redan i hans barndom då han satte han eld på Konsumskogen i en loförsiktig lek med tändstickor. Men det är en helt annan historia:)! Något smått förvirrad fick han slutligen Åsas bilnycklar i sin hand och kunde bege sej till Klippiga Bergen efter en invecklad diskussion vilka som skulle åka med vem och i vilken bil och faktiskt också vart. Smörgåstårtorna var inköpt av *tomtemor och paj bakad av hennes mamma, Felicias mormor. Kakorna var redan upplagda på fat i köket och dem hade signaturen Åsa. Ja ni hör ju själva vilket fantastiskt teamwork det har varit! Doppresenterna rasade in i allehanda söta omslagspapper. De fick smycken, dockor, presentcheckar, kläder, dopskedar och vackra blomarrangemang. Jag hade äntligen hittad glaskupor till älvorna och gjort i ordning dem på en varsin liten bricka och tyckte själv att de blev fantastiska! Blev lite full i skratt när jag hittade kuporna här på orten efter att ha letat i Gävle, Sandviken och Valbo.

En superfin dag är till ända. Som Felicia skulle säga; -Nu är vi dopade:) Nike sover sött i sin säng sedan länge. Hon var jättetrött och somnade redan kl 18. Hon vaknade oför en liten stund sedan och jag ammade henne vilket jag väntat och längtat efter när hon somnade så tidigt i dag Då är det extra mysigt att känna henne nära. Längtar redan tills i morgon bitti. Vi har absolut inget inplanerat och då ska jag mysa med henne och sambon heela dagen!

* Tomtefamiljen: Det är så vi kommit att kalla vår sammansatta familj med allt från bonusmammor till bonusfarföräldrar. Kommer från filmen Tomten är far till alla barnen.

* Tomtemor; Det är Felicias riktiga mamma då:)

Puss och kram/Mamman

Efter att ha kört lite vilse hittade prästen som vi ska ha på dopet på lördag äntligen till vårt hus. Felicias mamma och lillebror var också med runt köksbordet. Vi pratade om vad vi skulle ha för musik, böner och vilka som skulle bli barnens faddrar. Nikes fadder ,eller gudmor som jag föredrar att kalla henne, blir ju min lillasyster Åsa. Hon var inte med men vi kom överens om att hon skulle tända dopljuset. Vi drack kaffe och pratade om hur hela vår familj hänger i hop och prästen såg en aning snurrig ut innan han förstod vem som var mamma till vem och vilka som var i hop med vilka, haha!

Så har det varit Lucia. Själv har jag levt som i en dimma nu i över en månad på grund av de vakna nätterna med Nike, I natt som var somnade vi utmattade båda två vid femsnåret på morgonsidan och då är det ju lätt att man åker ned i humöret. Typ att man skäller ned sambon bara för att han råkar visa sej eller håller på att åka i från stora tjejen vid hämtningen efter skolan. Haha, det måste jag kanske förklara närmare. När jag skulle hämta henne i dag så hade hon en kompis som skulle följa med hem, nå väl, kompisen hoppade in och då åkte jag. Felicia hade bara hunnit slänga in skolväskan och ropade snopet ett hallå och vänta! En mamma som gick förbi drog roat på munnen.

Nu sover Nike sött i sin egen säng. Vi har bestämt att försöka att få in lite kvällsrutiner, efter ett samtal över middagsbordet och i natt ska Peter ta henne om hon vaknar. Jag ser fram emot att få sova!!! ...fast jag är en liten toka som ändå sitter vaken här och knappar på datorn när jag för en gångs skull får krypa till kojs. Kan liksom inte avsluta dagen. Jag har tillbringat största delen av den till att sy på Nikes dopklänning. Jag tycker att den blir bra och det är verkligen roligt att sy, hade glömt det. Ska brodera Tro Hopp & Kärlek nedtill på kjolen, Nikes namn på vänster ärm och ett hjärta av något slag på bröstet. Visar klänningen här på bloggen när den är klar.

Jossan är också helt slut av vakna nätter. Hon lägger sej med Nike och mej varje kväll trots att jag ser på henne att hon tycker att det är jobbigt med skriket. I bland går hon in i ett annat rum men kommer alltid tillbaks för att sova där vi är. På dagarna är hon väldigt svartsjuk på bebisen och så fort som hon inte får min uppmärksamhet så ställer hon till med bus så som välta ut vattenkannan, dra ut alla blöjorna ur sopkorgen på toa, tugga på sockor, skor och garnnystan, skälla, gå upp på borden, suck! Ja, ni hör ju men man kommer undan med mycket när man är så in i nordens söt som vår lilla Josefin!




Puss och kram/Mamma Petit Chou

---

I dag kom doppresenten som jag ska ge till Nike i doppresent med posten. Det var ett väl inslaget paket som jag med spänning öppnade vid köksbordet. Inlindad i diverse mjukt embalage virade jag tillslut upp den ljuvaste lilla varelse! Hon heter Felice och i famnen har hon sin baby som heter Freja.

Det var en kväll som jag som sig händer rätt ofta satt och tittade på internet som jag kom in på sidan innehållandes dessa vackra älvor. Jag blev blixtförälskad i de små liven. Överlycklig att ha hittat den perfekta doppresenten beställde jag genast en till Nike. Visst är de vackra? Se själv på:

www.alvskimmer.zoomin.se




Hälsningar mamman

---

Nu har jag äntligen fått tag på lite rekorderligt linnetyg att sy Nikes dopklänning i! Jag köpte det i går när jag och Nike var i Gävle. 400 kr blev slutsumman och det är meningen att det ska bli en klassisk, enkel skapelse. Jag har letat och letat efter ett mönster som en liten toka men bara hittat en bild på en som jag skulle vilja sy. Jag får nog rita ett eget mönster som det ser ut.

Det blir ett litet dop med de allra närmaste närvarande. Min syster har fått i uppdrag att baka kakorna eftersom hon är duktig på det och gör lite annorlunda bakverk. Det är ju alltid kul! Själv kör jag med Icaförlagets Sju sorters kakor jämt och ständigt vilket kanske inte är så upphetsande i längden. En sak till...storasyster ska också döpa sej.


♥ Halvlinnetyg med vackra spetsar och sidenband.

 Puss & kram/Mamman

I kväll kom vi hem efter att ha varit på 60-årskalas i Kristinehamn. Peters barndomskamrats pappa firades på hembyggdsgården i Kristinehamn och vi var bjudna. Jättemysigt kalas med långbord, guddomlig buffé och dans. Vi hade ju Nike med oss så det blev lugn för våran del. Vi hamnade i ett rum vid sidan om eftersom nivån blev så skränig, som sej ju dock bör på ett lyckat kalas:), där vi satt och pratade med några bekanta. Nike vaknade också till då ,efter att ha sovit i vagnen hela kvällen, och turades om att sitta i mitt och pappas knä och mysa.

Det här var det tredje kalaset Nike varit på; Åsas 35-årskalas, mitt 40-årskalas ochså helgens 60-årskalas. Vilken partypingla:)



Puss & Kram/mamman

Hade lite planer för dagen först men har nu släppt dem och satsar på en slappardag i stället. Det är så mycket borde och måsten så jag tror jag håller på att bli tokig! Det mesta som ska hända verkar klumpa sej och så springer man runt och försöker hinna med allt och mår dåligt. Vi är konstiga vi människor!

I går var jag, Jossan och Nike till Ockelbo för att titta på en gammal skänk som jag hittat på Blocket. Det var rätt mysigt att göra en liten minitripp tillsammans. I och för sej så sov båda tjejerna hela resan så när som på ett stopp i Järbo på vägen tillbaks då Nike blev lite hungrig. Skänken var för dyr och i för dåligt skick för min smak så det blev ingen affär. Ger dock inte upp, det finns fler loppisar.

Nike vände sej nästan helt i dag när hon låg på mattan i vardagsrummet. Hon blev nog förvånad själv och började gråta när det hände. Jag vände tillbaks henne och stod redo med kameran för att dokumentera det hela om det skulle hända igen men det blev bara mer ledsamt. Rultan var sömnig igen och jag lade henne i vagnen och vyssjade henne till söms så nu sover hon sött här i vagnen bredvid.





Jossan sover också på lilla soffan så jag tar nog och passar på att inta den stora soffan en timme eller två innan Felicia ska hämtas från skolan. Niiice!

Puss och kram/Pia