Roliga saker

Nike tycker om att:

Göra pruttljud med munnen
Leka med sina fötter
Skoja med Felicia
Gå i gåstolen
Busa med pappa
Sjunga krokodilsången
Tutta
Titta på barnprogram
Äta majskrokar
Mysa med mamma
Jollra
Pilla på tvättlappar
Äta gröt med katrinplommon
Suga på fransarna på
farmors sjal
Sova i bilen
Gå på babysim
Dra Jossan i pälsen
Kasta saker i golvet när hon
sitter i sin matstol
&
Lyssna på musik

Nike har fått sin första tand!

I dag var farmor på besök och till allas glada förvåning upptäckte hon att Nike fått sin första tand! Det kändes till och med som om en till var på väg.


Kyrkis & korvgrillning

Bilder från gårdagen då det var det sång och lek på kyrkans barntimmar och sen bar det i väg ut i skogen, närmare bestämt Kolgården, för korvgrillning med moster Anna och kusin Tomas, farmor, Dolly, Jossan och så mamma och pappa förstås.





Alla Hjärtans Dag i Stockholm

Mina älosklingar!
Vi tog en natt på hotel i huvudstaden för att fira allahjärtansdag i år. På eftermiddagen i går anlände vi till hotel Rica vid Hötorget i Stockholm och checkade in med liten packning, barnvagn och bebis. Jossan hade min moster Anna förbarmat sej över, puss Anna! Det blev en anspråkslös men jättemysig middag på Limmerick, en irländsk pub som ligger på en tvärgata till Sveavägen. Det var första gången jag varit på krogen med en bebis! Vår lilla Nike är lättsam att ha med sej för det mesta. Hon satt nöjd och såg ut att njuta av atmosfären och kroglivet i sin vagn medan pappan och jag mumsade på irländsk korv, drack coca cola och öl och småpratade i ljusskenet av en liten oljelampa.

Det var kallt i Stockholm men hotelrummet var varmt. Vi slötittade på en dålig film i sängen och somnade tillsist alla tre. Natten blev dock orolig... Det var nämligen ingen dubbelsäng på rummet utan två ihopsatta enkelsängar vilket gjorde det hela lite komplicerat. Nike ville inte sova i vagnen så vi fick möblera om helt och skjuta sängarna mot en vägg och sedan lägga henne innerst för att undvika att hon skulle ramla genom glipan mellan dem. Det blev trångt, grinigt och till råga på allt så snarkade både jag och pappan i omgångar. Nå väl, vi kom upp till en helt underbar frukost med juice, bröd i alla former, yoghurt, ostar, korvar, frukt, sill, äggröra, bacon, pannkakor...etc, etc. Jättefräscht och gott med trevlig hotelpersonal! Stockholmsturen avslutades med en liten minishoppingrunda i centrum där bl a ett par söta stickade tossor införskaffades till Nikeflickan.

Sköna och gulliga tossor som förhoppningsvis ska sitta kvar på fötterna också.Nu sover lilltjejen som nog också var trött efter den struliga natten på hotellet och mamma och pappa ska snart göra det samma!

Puss och kram/Mamman


Babysim

Nike och pappa på babysim.
Vilket sött litet blötdjur!Nu kommer det vatten!
Jag kan inte bada med Nike på babysimmet med min gipsade underarm men jag kan följa med ändå och fota lite. Lite och lite förresten! Brände av en del foton under babysimspasset för de var så söta alla bebisar där de sprattlade i trygga händer i den lilla bassängen i simhallen. Lotta och Nicke med sin lilla Ebba var också där och efteråt tog vi en fika och babblade lite.

Puss, puss/Mamman

Översvämmat hus

Dolly och Jossan i vår soffa.
Söndag i Klippiga Bergen och huset har bildligt talat översvämmats av besök av familj och vänner. Tur att vi hade ICAs kanelbullar i frysen och ett extra paket kaffe i skafferiet! Jag älskar när vi får besök och tycker bara att det är mysigt med mycket folk omkring mej. Storasyster hade också en kompis här som sovit över så till frukost var vi fyra runt frukostbordet. -Vi vill ha plättar till frukost, sa storasyster varpå sambon svarade ok och började blanda smet. Eftersom vi inte har någon plättlagg så fick det bli amerikanska pannkakor i stället. Det blev så klart succé och tjejerna åt så de nästan sprack!

Nikeflickan sov otroliga femton timmar i sträck i natt som var och ändå så fick sambon väcka henne i morse. Nu sover hon sen ett par timmar för natten igen. Dagen för hennes del har innehållit bus med storasyster och kompisen, promenad med pappa och Jossan, suttit i knä hos morfar och druckit juice som han kom med, en tur i den nya gåstolen som vi köpte i går i Gävle och sångstund med mamma i hennes famn. Det är väl klart att man blir trött av en sån hektisk dag:)

Jossan fick följa med lillasyster Dolly hem i dag och ska sova över hos henne tills i morgon. Det kommer att bli jättetomt i natt eftersom hon alltid ligger intill mej i sängen och sover men i morgon är hon ju hemma hos oss igen.

Godnatt/Mamman


Distal radius fraktur

Här står mamman med armen i gips! Bye, bye semesterveckan i Egypten:(
Oj då! Jag råkade visst ramla när jag var ute och promenerade med hund och barnvagn i går. Distal radius fraktur sa doktorn och gipsade min underarm upp till armbågen. Där satt jag på sängen i det kala sjukhusrummet med darrande underläpp och såg semesterveckan vid stranden i Hurghada räcka mej sitt långfinger och hånflinande dra sin kos. Jag hade alltså brutit min högra handled när jag med utsträckt arm försökte ta emot mej i fallet häromdagen. Svärmor, jag och Nike åkte i tysthet hem från sjukhusakuten i staden mot Klippiga Bergen.

I morse med tuppen avbeställde sambon resan och mot kvällssidan meddelade han Felicia den tråkiga nyheten. Hon föll i storgråt. -Jag har aldrig sett en unge gråta så mycket! sa min sambo när han kom hem. Hon hade sett fram emot den här resan så mycket! Tufflan... Någon tyckte att jag skulle åka ändå men jag känner att resan för mej helt förlorade sitt syfte i och med att jag inte kan bada längre. Det är liksom det som är hela grejen ju att ligga och skvalpa i vågorna, ta Nike på armen och busa i vattnet, snorkla och leka med Felicia i det klara, varma vattnet. Däremot insisterade jag på att de andra skulle åka ändå och att jag och lillan skulle stanna hemma men det ville dom inte. På något konsigt vis så känner jag mej lättad trots allt. Kan inte förklara det men som svärmor sa: -Kanske är det meningen att vi inte ska åka just nu. Man vet aldrig. Resan ska dock bli av inom snar framtid och läggs bara på is ett tag.

Nu till Nike (det är ju trots allt hennes blogg även om det ganska ofta handlar om mej, haha!)som mår hur bra som helst. I skrivandets stund ligger hon uppe i vår dubbelsäng och sover medan pappan, som hastigt och lustigt fick gå hem som pappaledig pg a min olycka, ligger i soffan framför tv:n och snarkar. Har kännt mej lite rastlös på sistone och har tolkat det som om även Nike kännt lite så så jag anmälde oss till en kurs i babysim på ortens badhus. Eftersom jag ju inte kan nu med gipsad arm tar sambon över och i morgon kvart i tolv drar kursen i gång. Hoppas det går bra!

I dag provade Nikeflickan välling för första gången vilket blev en flopp eftersom hon inte suger på nappflaskan utan ägnar sej åt att tugga på den i stället. Men vi tar det lugnt. Vi behöver inte ha bråttom att vänja henne av med amningen. Ärligt talat så känner jag mej sentimental inför att det ska upphöra inom kort för jag tycker att det är så himla mysigt att ha henne vid bröstet. Jag hoppas kunna fortsätta ett tag till med det ,kanske morgon och kväll, även om hon börjar äta på riktigt. Vi får se vad som händer. Barnmorskorna på BVC har ju sagt att det är hur lugnt som helst och att amningen fortfarande är tillräcklig för henne eftersom hon ökar i vikt och växer som hon ska.

Nike har i varje fall strålat som solen själv i dag och hennes leende på den där lilla söta munnen och det där urgulliga, bubblande skrattet smälter mej som en ask smör solen. Jädrar, vad söt hon är min dotter! När hon är glad är jag glad, med eller utan gips, så enkelt är det!

Puss och Kram/Mamman

RSS 2.0