Nike är här!
Du har fyllt mej med kärlek, ansvar och glädje. Du var vad som fattades mej och har gjort mitt liv komplett. Jag älskar dej Nike.
Det har gått 14 veckor sedan mitt sista blogginlägg och nu sitter det en liten bebis i babysittern bredvid mej på golvet i vardagsrummet! Det är så himla underbart att hon äntligen är här. Under dessa veckor som gått har jag fött mitt barn och förlorat min mamma, Nikes mormor och fyllt fyrtio år. Jag har inte hunnit landa som mamma ännu och jag hoppas kunna göra det efter begravningen och det slutliga avskedet av min älskade mor.
Dagarna efter min mammas bortgång har varit kaotiska. I tre dagar bara satt vi tre systrar och pratade för att sedan börja ta tag i lägenheten. Nike har varit med hela tiden och jag har ammat, städat och åkt till soptippen. Vysjat, lyft och bytt blöja. Pust!
Strävar efter struktur inför våra mammadagar. Tänkte mej att vi vaknar vid åtta, tar morgonpromenaden med barnvagn och jycke. efter det frukost och Malou och Efter tio. Kanske en fräsch lunch vid tolv eller lunch med en vännina. Fria aktiviteter på eftermiddagen och då går tankarna egoistiskt direkt till min ateljé på övervåningen där penslar och pennor trängs i sina burkar. Man får passa på medans hon ligger snällt där man placerar henne ju:)
Jossan (vår hund) är svartsjuk så det skriker om det. När man gosar med bebisen så vill hon att man ska gosa med henne också! Då tränger hon sej in emellan och lyfter på bakbenet så man kommer åt att klia henne på magen. Där är allra skönast att bli kliad tycker hon. Man får se upp med henne så hon inte lägger sej på bebisen.
♥Nyfödd bebis!
♥Allt ser bara fint ut tycker barnmorskan.
♥Stolt pappa!
Puss och kram/Pia
