Lilla Nike

...så ses vi igen! Sist var i vecka sex då jag och pappa spända var hos doktor Misgena och gjorde ett tidigt ultraljud. Nu får vi sluta träffas på det här sättet. Nästa gång ses vi i det verkliga livet, närmare bestämt den andra augusti. Det är en dag före din pappas 42-årsdag och jag lovar att han inte kan få en finare present än lilla dej lagom till sin födelsedag!

Nu är jag i vecka 21+0 och jag och Peter har varit på en ultraljudsundersökning på Gävle lasarett i dag. Jag fick lägga mej ned på den pappersskyddade britsen i undersökningsrummet, fick den där blåa gelen på magen och sedan skymtade jag bebisen på monitorn som hängde i taket ovanför britsen. Peter satt bredvid mej på en stol och jag tror att vi båda kunnat sitta där hela dagen och titta på den söta lilla krabaten som sprattlade med de små benen och armarna i svartvitt på skärmen. All min oro som jag burit på nu i de här fyra månaderna rann av mej när sköterskan talade om för oss att det såg jättefint ut. Sköterskan sa också att det nog med största sannolikhet är en liten flicka i min mage, en liten Nike alltså!

På vägen hem så stannade vi till hos mamma, sprudlande glada att få visa upp lite bildbevis. Vi drack kaffe och åt bullar vid hennes köksbord och tittade på ultraljudsfotona. Hon är så glad att hon ska bli mormor igen. Jag längtar också till på fredag då Felicia kommer. Då ska hon få se sin lillasyster och hon kommer att bli superglad, för hon väntar med glädje på sin lillasysters ankomst!

Puss och kram